Blog Image

Naturlig Biodling

Om Naturlig Biodling

Tankar om samspelet mellan människor, bin och natur. ©->erik"at"elgon.se – Ta kontakt om text och bilder önskas till mer än strikt privat användning, citat eller hänvisning. Till höger om rubriken i varje inlägg finns kategorin för inlägget. Klicka på den så ser du alla inlägg i kategorin. Klicka på namnet under rubriken ser du de inlägg av den författaren. Under inlägget kan du klicka på Kommentera och göra en kommentar. Om du vill se de senaste inläggen, klicka här: http://blog.naturligbiodling.eu. Andra åsikter än författarens går bra att ha i en kommentar, men inga personangrepp.

Naturlig Positionering?

Biskötsel Posted on fre, mars 22, 2013 17:19:31

Vad är nu detta? På engelska Natural Positioning eller Housel Positioning efter den biodlare Michael Housel i Orlando, Florida som 2002 upptäckte att vilda bisamhällen ofta bygger sina kakor någorlunda regelbundet efter ett visst mönster som ingen sett några uppgifter om tidigare.

Cellerna i vaxkakan är sexkantiga. Dessa är mest ordnade så att spetsar på cellerna pekar neråt och uppåt. Bottnarna består av tre delar som möts i en spets. Tittar man på botten av cellen bildas ett Y, rättvänt från ena sidan och upp och ner från den andra. Bakgrunden till denna blogg har en mellanvägg. Vi ser den sida med ett rättvänt Y i botten. Vad Housel upptäckte var att oftast var den sidan med upp och nedvänt Y vänd mot centrum av kakbygget, eller centrum där bina oftast befann sig. I centrum fanns ofta en kaka där spetsarna på cellerna inte pekade neråt och uppåt utan åt sidorna.

Det finns biodlare som börjat ordna sina kakor efter detta, dvs markerar sina kakor i bikupan efter på vilken sida Y:et i botten är upp och nedvänt. Sedan vänder de kakorna så Y:a är vända mot mitten av lådan. Det finns dom som menar att detta påverkar harmonin hos samhällena och har flera positiva inverkningar. Andra har inte noterat några avgörande fördelar. Andra har inte heller lyckats notera någon regelbundet hos bisvärmar sådana som Michael Housel noterat. Eller hos bin som bygger sina kakor utan hjälp av mellanväggar.

Jag har inte orkat bry mig. Men ska man veta säkrare om det har någon inverkan bör man ju prova. Så i år tänker jag i alla fall prova med en del av de lådor med mellanväggar jag skall ge till bina för utbyggnad. För att citera Kevin Tricker i North Devon Bees (tredje inlägget): http://www.northdevonbees.org/member_pages/news_arch0506.htm

”No truly scientific analysis of the benefits or otherwise of this approach has been undertaken and there are both supporters and critics of the technique. My own view however is that it cannot do any harm, so why not give it a try. It takes little effort to mark each frame with a symbol showing which side is which, and then positioning them (with the exception of the centre comb) as shown here. Why not give it a go.”

Jag håller på att ta bort avståndsstiften och ersätta dem med små plattor för att göra ett slags Hoffmanramar av dem (det går åt 25 mm långa klammer för att inte propolis ska dra ut klammern då man bräcker isär ramar). Detta för att kunna använda dem i en HandyMan halvautomatisk avtäckare från USA. Jag gör avstånden mindre än 35 mm:s centrum till centrum-avstånd, så att jag får ner motsvarande 11 ramar i en 10-ramars-låda (13 i min 12-ramarslåda, kvadratisk). Tills de byggt ut ramarna. I skattlådorna tar jag sedan ut en så jag får 12 ramar.



Livets motorer

Allmänt Posted on fre, mars 22, 2013 11:15:33

Jag tar mina första stapplande steg att skapa en blog för att dela lite tankar om en del av det viktiga i livet. Solen skiner, men kylan biter sig fast. Men en sen vår brukar betyda bra honungsskörd – för de bisamhällen som överlever. Bina väntar på att få flyga ut till sitt utedass. De har hållit sig hela vintern.

Naturen behöver många pollinatörer, lantbrukarna också!

Varför det?

Cirka 80 % av alla växter behöver pollinering med hjälp av pollinatörer. Den effektivaste pollinatören är honungsbiet Apis mellifera. Men alla pollinatörer behövs! Insekter av olika slag och små fåglar som kolibrier. Pollinatörerna är livets motorer. Ingen kan ersättas av den andre. Och de konkurrerar sällan. Tvärtom har det visat sig att de ofta hjälps åt. Utan pollinatörerna finns inte livet som vi känner det, om ens alls. Utan honungsbiet kollapsar vårt moderna samhälle. Det moderna lantbruket kräver många effektiva pollinatörer i många odlingar. Och odlingarna världen över ökar med korspollinerade grödor, då de normalt ger högre skörd – för att mätta en växande befolkning. Men då måste vi också se till att honungsbiet och andra pollinatörer ges bättre villkor för sin existens och minska hoten mot dem.