Blog Image

Naturlig Biodling

Om Naturlig Biodling

Tankar om samspelet mellan människor, bin och natur. ©->erik"at"elgon.se – Ta kontakt om text och bilder önskas till mer än strikt privat användning, citat eller hänvisning. Till höger om rubriken i varje inlägg finns kategorin för inlägget. Klicka på den så ser du alla inlägg i kategorin. Klicka på namnet under rubriken ser du de inlägg av den författaren. Under inlägget kan du klicka på Kommentera och göra en kommentar. Om du vill se de senaste inläggen, klicka här: http://blog.naturligbiodling.eu. Andra åsikter än författarens går bra att ha i en kommentar, men inga personangrepp.

Kör inte i diket

Allmänt Posted on ons, april 10, 2013 20:16:19


Släpp inte ut bin genom sidorutan när du kör bilen! Då kan du bli körande i diket.
Som
det gick för mig idag. Jag hann med några bigårdar idag. Såg till att
bina hade mat och tog med mig lådor från några döda samhällen. Botten,
täckskivor och tak fick vara kvar till senare i maj då det är dags att
göra avläggare.

Trots att jag var försiktig tyckte jag då jag släppte
ut biet, var ögonen lite för länge från vägen och när jag tittade upp
var jag på väg ner i diket. Jag handlade blixtsnabbt och styrde mer ner i
diket innan jag rätade upp bilen. Annars hade jag hamnat på sidan. Nu
kunde jag köra i diket.

Men överfarten stoppade mig så jag fick ringa
efter bonden. Han kom med en stor traktorgrävare. Den kunde lyfta upp bilen
samtidigt som den drog och svängde med grävarmen. Inte en skråma på
bilen. Nåja, med all off road-körning är bilen inte utan skråmor alls.
Sköta bin kan vara äventyrligt ibland



Övervintring och muskompost

Biskötsel Posted on lör, april 06, 2013 17:56:23

Våren är här! Jag håller på att göra vårkollen på mina bisamhällen.

Har de mat – annars får de fyllda foderramr från förrådet jag gjorde genom att ta bort sådana i november som bina inte satt på i översta lådan. De placerades i ett förråd med utomhustemperatur.

Har de minskat i styrka, behöver understa lådan tas bort redan nu? Med gammalt vax som skall återvinnas. Och ett sådant samhälle orkar inte rensa bottnen själv tillräckligt snabbt. Vilket ett starkt klarar bra.

Har några dött? Lådorna skall med hem och sorteras – fula till återvinning, foderramar till nya avläggare senare i vår och fina ramar till återanvändning.

Ett samhälle i en av bigårdarna hade av misstag inte fått flusterförminskaren på plats i höstas så att flusterhöjden skulle bli max 8 mm för att hålla ute möss. Samhället hade 2 x 40 cm fluster i vinter. En mus jagade jag ut. Den hade levt gott i understa lådan som nästan var helt uräten. Och den hade skapat en fin tjock kompost som det skulle blivit om jag inte tagit bort understa lådan och gjort rent bottnen. I de två översta lådorna levde bisamhället, lite försvagat naturligtvis, men helt okej som det verkade. Det var jag glad för då det var ett av de bisamhällen som inte behövde någon varroabekämpning förra säsongen. Vi får se hur det blir i år.

Grannsamhället var urstarkt på tre shallowlådor (langstroth bredd 14 cm höga ramar) motsvarande 2,5 lågnormallådor. Med mycket foder kvar. Men så får bina behålla mycket honung och påfyllning med socker så att de skall klara sig till första nektardraget. Vad månde bliva?

Men ett par samhällen har dött svältdöden i alla fall, med en hink orörliga bin. Sådant arv är inget att bygga på. Snart borde det vara dags för första skattlådan, eller…?



Honung naturligt för bin?

Biskötsel Posted on sön, mars 31, 2013 13:46:20

Vilken fråga! Det är klart att honung är naturligt för bin. Långt innan människor började hålla bin samlade bin honung och levde på detta både sommar som vinter. Ingen gav dem extra sockerlösning för att de skulle överleva då tiderna var svårare. Nå, så dog nog några bisamhällen på grund av det förstås. Men de som samlade tillräckligt och inte ynglade på vintern, eller då tillgången på nektar var låg, de klarade sig bra.

Men sen människor började ta all honung ifrån dem och ge dem sockerlösning istället började de anpassa sig till detta. Bin kunde yngla mer på vintern. De som inte var lika bra på att klara ansamlingar av avföring i tarmen till våren, de klarade sig också, eftersom socker gav mycket mindre med sådant. Idag är många bisamhällen för ”känsliga”, inte anpassade till honung på vintern, som de egentligen behöver för att få tillräckligt med mjölksyrabakterier så de håller sig friska.

Det är dags att tänka på detta i avelsarbetet och biskötseln. Jag lämnar allt mer honung i bisamhällena över vintern. Till och med 20-30 kg går bra för det mesta. Till och med då det är rätt mycket ljunghonung. Men då får som sagt inte bina göra yngel på vintern.



Försvar mot virus

Resistens hos bin Posted on lör, mars 30, 2013 13:40:05

Härom dagen hade jag besök av Jiri Danhilik, doktorand från Tjeckien. Han är speciellt intresserad av binas immunförsvar. Han hade varit en tid på SLU och följt Joakim Mirandas arbete med virus hos bin. Senast hade han varit hos Alejandra Vasquez och Tobias Olofsson och deras forskning om mjölksyrabakterier hos bin. Varifrån han fått idén att besöka mig var knappt att jag förstod. Men han pratade om avel. Hans hypotes var att det skulle gå att avla bin mer motståndskraftiga mot virus.

Jag hade trott att peptider, korta aminosyrakedjor, dvs små proteiner, var aktiva i bekämpningen av virus. Men han talade om att peptider bekämpade bakterier, precis som hemocyter, en slags fagocyter, som omsluter bakterier och äter upp dem.

Virus är ju för det mesta små RNA-strängar (”spegelbilder” av små DNA-strängar) som invaderar celler och producerar kopior av sig själva. Virusförsvaret hos allt levande förstod jag består i att små RNA-strängar hos ”värddjuret” som har bitar som inte kodar för aminosyror/proteiner, s k introner, eller som en del kallat skräp-DNA därför att man inte haft kunskap om vad de varit bra för. En del sådana bitar har visat sig vara mycket viktiga i försvaret mot virus. De kopplar ihop sig med viruset/RNA-strängen och neutraliserar den. Det ”försvinner”. Det borde gå att avla bin som har mer av sådana viktiga RNA-bitar, hoppas Jiri. Det hoppas vi också.



Snabbast till liten cellstorlek

Cellstorlekar Posted on ons, mars 27, 2013 16:30:11

Funderar du på att bygga ner dina bin till 4,9 mm cellstorlek? Det kan ta några år att få binas kroppsstorlek och förmåga att följa präglingen på mellanväggar med 4,9 mm cellstorlek att harmoniera som önskat. Nu finns det ett osvikligt snabbt sätt.
En biredskapsförsäljare i USA, MannLake Ltd – http://www.mannlakeltd.com/beekeeping-supplies/page19.html – har sin standardram i plast med cellstorlek 4,9 mm. Även om man tar bin från stora celler (bäst att byta ut alla ramar, eller använda paketbin eller en svärm) så bygger bina rätt (med mycket få undantag). Så har denne biodlare gjort – http://www.eccentricbeekeeper.com/hives/medframe.html – Sedan fick bina bygga fritt utan mellanväggar efter ett par yngelomgångar. De fortsatte att bygga smått av sig själva. Men vill man använda mellanväggar finns ju att köpa från Biredskapsfabriken – http://biredskapsfabriken.se/se/lista.php?kid=14-33 – Eller köpa en gjutform från LP:s biodling – http://www.lpsbiodling.se/sv/artiklar/vaxhantering/index.html – Mannlakes plastramar kan köpas från Höglandets Honung – http://www.hoglandetshonung.se/?page_id=58 – om man inte vill köpa direkt från USA.
Nu är ju dessa ramar i formatet Langstroth eller 3/4 Langstroth, Har man LN eller annat format kan man såga ut mellanväggen och passa in den i en LN-ram. Lite dyrare, men dessa ramar behövs ju bara i ett inledningsskede. De nu utbyggda ramarna kan användas i storcelliga samhällen utan att ta bort alla andra ramar, inifrån mitten av yngelklotet, och successivt byta till liten cellstorlek.
Dessa plastmellanväggar är vaxade, men ett bra tips är att vaxa dem mera med flytande vax med hjälp av en liten skumplastroller enligt bilden, så att bina accepterar dem snabbt. Fodra med lite socker- eller honungslösning.
Om man vill vara säker på att ha så lite restsubstanser av kemikalier i
sitt vax som möjligt använder man sitt eget vax till mellanväggar. Om
man inte kan det, är KRAV-vax eller alternativ-vax ett alternativ.
Plastmellanväggar också. Och bygger bina helt utan mellanväggar är det
det allra renaste. Den sortens biodling kräver lite mer eftertanke då
man ska flytta så lite som möjligt på yngelrumsramarna efter att bina
har ordnat sitt yngelrum. De placerar de olika cellstorlekarna som de
vill ha det, bl a i förhållande till flustret. För att styra bina att bygga rätt utan mellanväggar om man vill prova med det (då ska alla ramar med kakor bort igen för att få bina att inte bygga för mycket drönarvax) kan man limma tungspatlar (typ glasspinnar) i ett spår på undersidan av överlisten enligt bilden.



Länkar

Länkar Posted on tis, mars 26, 2013 08:53:14

Det här är en post som alltid går att hitta under kategorin Länkar till höger. Den kommer att uppdateras och redigeras efterhand med länkar som relaterar till olika poster i bloggen och olika författare. Det finns naturligtvis många andra intressanta hemsidor. Men alla kan inte täckas upp i just denna blogg. De länkar som kommer att finnas innebär inte att de som inte finns med just här skulle vara mindre värda. I själva posterna kan det också finnas länkar som är mer specifika till just den posten.

På Ringsjöortens hemsida finns en grupp artiklar av vilka många är författade av Bengt Nihlgård. Där finns mycket intressant att läsa. Bland annat några som behandlar neonikotinoider.
http://ribiof.com/ringsj-ortens-biodlarf-rening/rapporter-reportage/index.html

På hemsidan om Elgonbin finns en hel del information både på svenska och på engelska: http://elgon.se

Här kan du läsa min engelska blogg: http://www.elgon.es/diary



Ekologisk Rapsodling

Ekologisk odling Posted on lör, mars 23, 2013 09:20:46

Raps går inte att odla utan intensiv användning av bekämpningsmedel! – Det har jag hört mer än en gång. Därför trodde jag på det.

Från en ekologisk förkämpe hörde jag en öppning i en debatt – det finns sorter som klarar en ekologisk odling utan kemisk bekämpning. Fantastiskt! Budskapet borde ut så att hoten från kemikalier i rapsodlingen mot pollinatörer minskar!

För inte så länge sedan besökte jag en mindre Bondens marknad i Mariebergs köpcentrum. Där träffade jag Göran Petersson – goran.petersson@t.lrf.se – från Lycktäppan i Fellingsbro som odlar ekologisk raps. Nyfiken som jag är köpte jag en flaska rapsolja. Jag har provat hempressad icke ekologisk rapsolja och blivit djupt besviken på smaken. Den här oljan hade en delikat nötsmak. Det var gott att äta den teskedsvis som den var! Vilken skillnad!

Jag frågade Göran om han hade någon speciell rapssort och förväntade mig ett jakande svar. – Nejdå, svarade han. Det är samma sorter som i konventionell odling. – Men, svarade jag. Jag har hört annat. Men vad bra! Men det är väl höstraps du odlar? Jo det var det eftersom rapsbaggen inte hinner utvecklas så mycket i höstrapsen. Och så är odlingsfälten kanske inte lika stora som i jätteodlingar där rapsbaggen kan spridas explosionsartat.

Faktum är att i mindre odlingsfält i höstraps kan rapsbaggen göra mer nytta än skada då den inte är talrik nog att skada knopparna vid rätt odlingsteknik. Och då rapsbaggepopulationen är som störst när rapsen blommar skadar den inte rapsen. Tvärtom gör den nytta då! Den pollinerar!

Jaja, skörden blir inte lika stor, men i ekologisk odling blir kostnaden ingen alls för kemikaliebekämpning och konstgödsel! Räkna på det du! Och tänk vad många pollinatörer som räddas, honungsbin och vilda bin – humlor och solitärbin!



Naturlig Positionering?

Biskötsel Posted on fre, mars 22, 2013 17:19:31

Vad är nu detta? På engelska Natural Positioning eller Housel Positioning efter den biodlare Michael Housel i Orlando, Florida som 2002 upptäckte att vilda bisamhällen ofta bygger sina kakor någorlunda regelbundet efter ett visst mönster som ingen sett några uppgifter om tidigare.

Cellerna i vaxkakan är sexkantiga. Dessa är mest ordnade så att spetsar på cellerna pekar neråt och uppåt. Bottnarna består av tre delar som möts i en spets. Tittar man på botten av cellen bildas ett Y, rättvänt från ena sidan och upp och ner från den andra. Bakgrunden till denna blogg har en mellanvägg. Vi ser den sida med ett rättvänt Y i botten. Vad Housel upptäckte var att oftast var den sidan med upp och nedvänt Y vänd mot centrum av kakbygget, eller centrum där bina oftast befann sig. I centrum fanns ofta en kaka där spetsarna på cellerna inte pekade neråt och uppåt utan åt sidorna.

Det finns biodlare som börjat ordna sina kakor efter detta, dvs markerar sina kakor i bikupan efter på vilken sida Y:et i botten är upp och nedvänt. Sedan vänder de kakorna så Y:a är vända mot mitten av lådan. Det finns dom som menar att detta påverkar harmonin hos samhällena och har flera positiva inverkningar. Andra har inte noterat några avgörande fördelar. Andra har inte heller lyckats notera någon regelbundet hos bisvärmar sådana som Michael Housel noterat. Eller hos bin som bygger sina kakor utan hjälp av mellanväggar.

Jag har inte orkat bry mig. Men ska man veta säkrare om det har någon inverkan bör man ju prova. Så i år tänker jag i alla fall prova med en del av de lådor med mellanväggar jag skall ge till bina för utbyggnad. För att citera Kevin Tricker i North Devon Bees (tredje inlägget): http://www.northdevonbees.org/member_pages/news_arch0506.htm

”No truly scientific analysis of the benefits or otherwise of this approach has been undertaken and there are both supporters and critics of the technique. My own view however is that it cannot do any harm, so why not give it a try. It takes little effort to mark each frame with a symbol showing which side is which, and then positioning them (with the exception of the centre comb) as shown here. Why not give it a go.”

Jag håller på att ta bort avståndsstiften och ersätta dem med små plattor för att göra ett slags Hoffmanramar av dem (det går åt 25 mm långa klammer för att inte propolis ska dra ut klammern då man bräcker isär ramar). Detta för att kunna använda dem i en HandyMan halvautomatisk avtäckare från USA. Jag gör avstånden mindre än 35 mm:s centrum till centrum-avstånd, så att jag får ner motsvarande 11 ramar i en 10-ramars-låda (13 i min 12-ramarslåda, kvadratisk). Tills de byggt ut ramarna. I skattlådorna tar jag sedan ut en så jag får 12 ramar.



« FöregåendeNästa »