Blog Image

Naturlig Biodling

Om Naturlig Biodling

Tankar om samspelet mellan människor, bin och natur. ©->erik"at"elgon.se – Ta kontakt om text och bilder önskas till mer än strikt privat användning, citat eller hänvisning. Till höger om rubriken i varje inlägg finns kategorin för inlägget. Klicka på den så ser du alla inlägg i kategorin. Klicka på namnet under rubriken ser du de inlägg av den författaren. Under inlägget kan du klicka på Kommentera och göra en kommentar. Om du vill se de senaste inläggen, klicka här: http://blog.naturligbiodling.eu. Andra åsikter än författarens går bra att ha i en kommentar, men inga personangrepp.

Övervintring och muskompost

Biskötsel Posted on lör, april 06, 2013 17:56:23

Våren är här! Jag håller på att göra vårkollen på mina bisamhällen.

Har de mat – annars får de fyllda foderramr från förrådet jag gjorde genom att ta bort sådana i november som bina inte satt på i översta lådan. De placerades i ett förråd med utomhustemperatur.

Har de minskat i styrka, behöver understa lådan tas bort redan nu? Med gammalt vax som skall återvinnas. Och ett sådant samhälle orkar inte rensa bottnen själv tillräckligt snabbt. Vilket ett starkt klarar bra.

Har några dött? Lådorna skall med hem och sorteras – fula till återvinning, foderramar till nya avläggare senare i vår och fina ramar till återanvändning.

Ett samhälle i en av bigårdarna hade av misstag inte fått flusterförminskaren på plats i höstas så att flusterhöjden skulle bli max 8 mm för att hålla ute möss. Samhället hade 2 x 40 cm fluster i vinter. En mus jagade jag ut. Den hade levt gott i understa lådan som nästan var helt uräten. Och den hade skapat en fin tjock kompost som det skulle blivit om jag inte tagit bort understa lådan och gjort rent bottnen. I de två översta lådorna levde bisamhället, lite försvagat naturligtvis, men helt okej som det verkade. Det var jag glad för då det var ett av de bisamhällen som inte behövde någon varroabekämpning förra säsongen. Vi får se hur det blir i år.

Grannsamhället var urstarkt på tre shallowlådor (langstroth bredd 14 cm höga ramar) motsvarande 2,5 lågnormallådor. Med mycket foder kvar. Men så får bina behålla mycket honung och påfyllning med socker så att de skall klara sig till första nektardraget. Vad månde bliva?

Men ett par samhällen har dött svältdöden i alla fall, med en hink orörliga bin. Sådant arv är inget att bygga på. Snart borde det vara dags för första skattlådan, eller…?



Honung naturligt för bin?

Biskötsel Posted on sön, mars 31, 2013 13:46:20

Vilken fråga! Det är klart att honung är naturligt för bin. Långt innan människor började hålla bin samlade bin honung och levde på detta både sommar som vinter. Ingen gav dem extra sockerlösning för att de skulle överleva då tiderna var svårare. Nå, så dog nog några bisamhällen på grund av det förstås. Men de som samlade tillräckligt och inte ynglade på vintern, eller då tillgången på nektar var låg, de klarade sig bra.

Men sen människor började ta all honung ifrån dem och ge dem sockerlösning istället började de anpassa sig till detta. Bin kunde yngla mer på vintern. De som inte var lika bra på att klara ansamlingar av avföring i tarmen till våren, de klarade sig också, eftersom socker gav mycket mindre med sådant. Idag är många bisamhällen för ”känsliga”, inte anpassade till honung på vintern, som de egentligen behöver för att få tillräckligt med mjölksyrabakterier så de håller sig friska.

Det är dags att tänka på detta i avelsarbetet och biskötseln. Jag lämnar allt mer honung i bisamhällena över vintern. Till och med 20-30 kg går bra för det mesta. Till och med då det är rätt mycket ljunghonung. Men då får som sagt inte bina göra yngel på vintern.



Naturlig Positionering?

Biskötsel Posted on fre, mars 22, 2013 17:19:31

Vad är nu detta? På engelska Natural Positioning eller Housel Positioning efter den biodlare Michael Housel i Orlando, Florida som 2002 upptäckte att vilda bisamhällen ofta bygger sina kakor någorlunda regelbundet efter ett visst mönster som ingen sett några uppgifter om tidigare.

Cellerna i vaxkakan är sexkantiga. Dessa är mest ordnade så att spetsar på cellerna pekar neråt och uppåt. Bottnarna består av tre delar som möts i en spets. Tittar man på botten av cellen bildas ett Y, rättvänt från ena sidan och upp och ner från den andra. Bakgrunden till denna blogg har en mellanvägg. Vi ser den sida med ett rättvänt Y i botten. Vad Housel upptäckte var att oftast var den sidan med upp och nedvänt Y vänd mot centrum av kakbygget, eller centrum där bina oftast befann sig. I centrum fanns ofta en kaka där spetsarna på cellerna inte pekade neråt och uppåt utan åt sidorna.

Det finns biodlare som börjat ordna sina kakor efter detta, dvs markerar sina kakor i bikupan efter på vilken sida Y:et i botten är upp och nedvänt. Sedan vänder de kakorna så Y:a är vända mot mitten av lådan. Det finns dom som menar att detta påverkar harmonin hos samhällena och har flera positiva inverkningar. Andra har inte noterat några avgörande fördelar. Andra har inte heller lyckats notera någon regelbundet hos bisvärmar sådana som Michael Housel noterat. Eller hos bin som bygger sina kakor utan hjälp av mellanväggar.

Jag har inte orkat bry mig. Men ska man veta säkrare om det har någon inverkan bör man ju prova. Så i år tänker jag i alla fall prova med en del av de lådor med mellanväggar jag skall ge till bina för utbyggnad. För att citera Kevin Tricker i North Devon Bees (tredje inlägget): http://www.northdevonbees.org/member_pages/news_arch0506.htm

”No truly scientific analysis of the benefits or otherwise of this approach has been undertaken and there are both supporters and critics of the technique. My own view however is that it cannot do any harm, so why not give it a try. It takes little effort to mark each frame with a symbol showing which side is which, and then positioning them (with the exception of the centre comb) as shown here. Why not give it a go.”

Jag håller på att ta bort avståndsstiften och ersätta dem med små plattor för att göra ett slags Hoffmanramar av dem (det går åt 25 mm långa klammer för att inte propolis ska dra ut klammern då man bräcker isär ramar). Detta för att kunna använda dem i en HandyMan halvautomatisk avtäckare från USA. Jag gör avstånden mindre än 35 mm:s centrum till centrum-avstånd, så att jag får ner motsvarande 11 ramar i en 10-ramars-låda (13 i min 12-ramarslåda, kvadratisk). Tills de byggt ut ramarna. I skattlådorna tar jag sedan ut en så jag får 12 ramar.