Naturlig Biodling

Släpp inte ut bin genom sidorutan när du kör bilen! Då kan du bli körande i diket.
Som
det gick för mig idag. Jag hann med några bigårdar idag. Såg till att
bina hade mat och tog med mig lådor från några döda samhällen. Botten,
täckskivor och tak fick vara kvar till senare i maj då det är dags att
göra avläggare.

Trots att jag var försiktig tyckte jag då jag släppte
ut biet, var ögonen lite för länge från vägen och när jag tittade upp
var jag på väg ner i diket. Jag handlade blixtsnabbt och styrde mer ner i
diket innan jag rätade upp bilen. Annars hade jag hamnat på sidan. Nu
kunde jag köra i diket.

Men överfarten stoppade mig så jag fick ringa
efter bonden. Han kom med en stor traktorgrävare. Den kunde lyfta upp bilen
samtidigt som den drog och svängde med grävarmen. Inte en skråma på
bilen. Nåja, med all off road-körning är bilen inte utan skråmor alls.
Sköta bin kan vara äventyrligt ibland

Våren är här! Jag håller på att göra vårkollen på mina bisamhällen.

Har de mat – annars får de fyllda foderramr från förrådet jag gjorde genom att ta bort sådana i november som bina inte satt på i översta lådan. De placerades i ett förråd med utomhustemperatur.

Har de minskat i styrka, behöver understa lådan tas bort redan nu? Med gammalt vax som skall återvinnas. Och ett sådant samhälle orkar inte rensa bottnen själv tillräckligt snabbt. Vilket ett starkt klarar bra.

Har några dött? Lådorna skall med hem och sorteras – fula till återvinning, foderramar till nya avläggare senare i vår och fina ramar till återanvändning.

Ett samhälle i en av bigårdarna hade av misstag inte fått flusterförminskaren på plats i höstas så att flusterhöjden skulle bli max 8 mm för att hålla ute möss. Samhället hade 2 x 40 cm fluster i vinter. En mus jagade jag ut. Den hade levt gott i understa lådan som nästan var helt uräten. Och den hade skapat en fin tjock kompost som det skulle blivit om jag inte tagit bort understa lådan och gjort rent bottnen. I de två översta lådorna levde bisamhället, lite försvagat naturligtvis, men helt okej som det verkade. Det var jag glad för då det var ett av de bisamhällen som inte behövde någon varroabekämpning förra säsongen. Vi får se hur det blir i år.

Grannsamhället var urstarkt på tre shallowlådor (langstroth bredd 14 cm höga ramar) motsvarande 2,5 lågnormallådor. Med mycket foder kvar. Men så får bina behålla mycket honung och påfyllning med socker så att de skall klara sig till första nektardraget. Vad månde bliva?

Men ett par samhällen har dött svältdöden i alla fall, med en hink orörliga bin. Sådant arv är inget att bygga på. Snart borde det vara dags för första skattlådan, eller…?

Hej alla biodlarvänner och alla andra också!

Jag har en länk här som visar till en film om biodling som har allmän premiär den 3 maj

http://www.zita.se/filmer/arkiv/Zitas%20filmarkiv/568

Filmen heter ”Inte bara honung”.

Jag kommer att vara med på en förhandsvisning litet tidigare och kan berätta mera sedan om filmen.

Jag är glad att man gjort en film om problematiken kring modern biodling. Jag antar att också bekämpningsmedel och annat kommer att beröras i filmen.

Vi hörs kring filmen.

Hälsningar, Kerstin

Vilken fråga! Det är klart att honung är naturligt för bin. Långt innan människor började hålla bin samlade bin honung och levde på detta både sommar som vinter. Ingen gav dem extra sockerlösning för att de skulle överleva då tiderna var svårare. Nå, så dog nog några bisamhällen på grund av det förstås. Men de som samlade tillräckligt och inte ynglade på vintern, eller då tillgången på nektar var låg, de klarade sig bra.

Men sen människor började ta all honung ifrån dem och ge dem sockerlösning istället började de anpassa sig till detta. Bin kunde yngla mer på vintern. De som inte var lika bra på att klara ansamlingar av avföring i tarmen till våren, de klarade sig också, eftersom socker gav mycket mindre med sådant. Idag är många bisamhällen för ”känsliga”, inte anpassade till honung på vintern, som de egentligen behöver för att få tillräckligt med mjölksyrabakterier så de håller sig friska.

Det är dags att tänka på detta i avelsarbetet och biskötseln. Jag lämnar allt mer honung i bisamhällena över vintern. Till och med 20-30 kg går bra för det mesta. Till och med då det är rätt mycket ljunghonung. Men då får som sagt inte bina göra yngel på vintern.

Härom dagen hade jag besök av Jiri Danhilik, doktorand från Tjeckien. Han är speciellt intresserad av binas immunförsvar. Han hade varit en tid på SLU och följt Joakim Mirandas arbete med virus hos bin. Senast hade han varit hos Alejandra Vasquez och Tobias Olofsson och deras forskning om mjölksyrabakterier hos bin. Varifrån han fått idén att besöka mig var knappt att jag förstod. Men han pratade om avel. Hans hypotes var att det skulle gå att avla bin mer motståndskraftiga mot virus.

Jag hade trott att peptider, korta aminosyrakedjor, dvs små proteiner, var aktiva i bekämpningen av virus. Men han talade om att peptider bekämpade bakterier, precis som hemocyter, en slags fagocyter, som omsluter bakterier och äter upp dem.

Virus är ju för det mesta små RNA-strängar (”spegelbilder” av små DNA-strängar) som invaderar celler och producerar kopior av sig själva. Virusförsvaret hos allt levande förstod jag består i att små RNA-strängar hos ”värddjuret” som har bitar som inte kodar för aminosyror/proteiner, s k introner, eller som en del kallat skräp-DNA därför att man inte haft kunskap om vad de varit bra för. En del sådana bitar har visat sig vara mycket viktiga i försvaret mot virus. De kopplar ihop sig med viruset/RNA-strängen och neutraliserar den. Det ”försvinner”. Det borde gå att avla bin som har mer av sådana viktiga RNA-bitar, hoppas Jiri. Det hoppas vi också.

Funderar du på att bygga ner dina bin till 4,9 mm cellstorlek? Det kan ta några år att få binas kroppsstorlek och förmåga att följa präglingen på mellanväggar med 4,9 mm cellstorlek att harmoniera som önskat. Nu finns det ett osvikligt snabbt sätt.
En biredskapsförsäljare i USA, MannLake Ltd – http://www.mannlakeltd.com/beekeeping-supplies/page19.html – har sin standardram i plast med cellstorlek 4,9 mm. Även om man tar bin från stora celler (bäst att byta ut alla ramar, eller använda paketbin eller en svärm) så bygger bina rätt (med mycket få undantag). Så har denne biodlare gjort – http://www.eccentricbeekeeper.com/hives/medframe.html – Sedan fick bina bygga fritt utan mellanväggar efter ett par yngelomgångar. De fortsatte att bygga smått av sig själva. Men vill man använda mellanväggar finns ju att köpa från Biredskapsfabriken – http://biredskapsfabriken.se/se/lista.php?kid=14-33 – Eller köpa en gjutform från LP:s biodling – http://www.lpsbiodling.se/sv/artiklar/vaxhantering/index.html – Mannlakes plastramar kan köpas från Höglandets Honung – http://www.hoglandetshonung.se/?page_id=58 – om man inte vill köpa direkt från USA.
Nu är ju dessa ramar i formatet Langstroth eller 3/4 Langstroth, Har man LN eller annat format kan man såga ut mellanväggen och passa in den i en LN-ram. Lite dyrare, men dessa ramar behövs ju bara i ett inledningsskede. De nu utbyggda ramarna kan användas i storcelliga samhällen utan att ta bort alla andra ramar, inifrån mitten av yngelklotet, och successivt byta till liten cellstorlek.
Dessa plastmellanväggar är vaxade, men ett bra tips är att vaxa dem mera med flytande vax med hjälp av en liten skumplastroller enligt bilden, så att bina accepterar dem snabbt. Fodra med lite socker- eller honungslösning.
Om man vill vara säker på att ha så lite restsubstanser av kemikalier i
sitt vax som möjligt använder man sitt eget vax till mellanväggar. Om
man inte kan det, är KRAV-vax eller alternativ-vax ett alternativ.
Plastmellanväggar också. Och bygger bina helt utan mellanväggar är det
det allra renaste. Den sortens biodling kräver lite mer eftertanke då
man ska flytta så lite som möjligt på yngelrumsramarna efter att bina
har ordnat sitt yngelrum. De placerar de olika cellstorlekarna som de
vill ha det, bl a i förhållande till flustret. För att styra bina att bygga rätt utan mellanväggar om man vill prova med det (då ska alla ramar med kakor bort igen för att få bina att inte bygga för mycket drönarvax) kan man limma tungspatlar (typ glasspinnar) i ett spår på undersidan av överlisten enligt bilden.

Det här är en post som alltid går att hitta under kategorin Länkar till höger. Den kommer att uppdateras och redigeras efterhand med länkar som relaterar till olika poster i bloggen och olika författare. Det finns naturligtvis många andra intressanta hemsidor. Men alla kan inte täckas upp i just denna blogg. De länkar som kommer att finnas innebär inte att de som inte finns med just här skulle vara mindre värda. I själva posterna kan det också finnas länkar som är mer specifika till just den posten.

På Ringsjöortens hemsida finns en grupp artiklar av vilka många är författade av Bengt Nihlgård. Där finns mycket intressant att läsa. Bland annat några som behandlar neonikotinoider.
http://ribiof.com/ringsj-ortens-biodlarf-rening/rapporter-reportage/index.html

På hemsidan om Elgonbin finns en hel del information både på svenska och på engelska: http://elgon.se

Här kan du läsa min engelska blogg: http://www.elgon.es/diary

”Det är inte ofta som en idé framkommer som är så bra att den verkligen förändrar vår värld. Utvecklingen av VSH-bin som, utan användning av kemikalier, reducerar antalet varroakvalster i våra bisamhällen, är just en sådan bra idé!”

Läs mer på http://www.glenn-apiaries.com/vsh.html